loggadegerforsvänsterndegerforsaren

uppdaterad 2018-04-07 19 17

Tre år av tystnad

BAKGRUND. Vid valet 2014 klev Sverigedemokraterna in i kommunfullmäktige i Degerfors och fick två mandat. Vad har de uträttat?
    I det kommande numret av degerforsaren magazine, den tryckta upplagan av degerforsaren och som går ut till alla hushåll i kommunen, kartlägger vi partiets påverkan på den kommunala politiken under de tre första åren.
SDkoll1    Till viss del kan resultatet möjligen förklaras av (SD)-ledamöternas oerfarenhet, men sammantaget är deras påverkan på degerforspolitiken så nära noll det kan bli.
    Artikeln återges här i sin helhet.


Sverigedemokraternas debut i Degerfors kommunfullmäktige skedde 20 oktober 2014. Efter ett visst räknande hos länsstyrelsen kunde de två ledamöterna Peter Andersen och Dan Erik Brunzell inta sina platser.
    Sverigedemokraternas  kommunala valsedel hade bara ett namn, Peter Andersens. Men antalet röster, 425, motsvarande 6,6 procent av rösterna, gav två platser i fullmäktige. SD blev därmed det fjärde största partiet i kommunen. Dan Erik Brunzells namn fanns ditskrivet på ett antal av SD:s valsedlar, något som räckte för att partiet även kunde besätta den andra platsen.

Inga ersättare
Valresultatet gav också partiet två ersättarplatser i fullmäktige, men några sådana kunde inte utses då inga andra namn förekom på valsedlarna.
    I brist på ersättare var det öppet för att sverigedemokraternas stolar skulle kunna gapa tomma, som i så många andra fullmäktigeförsamlingar runt om i landet. Men så blev inte fallet i Degerfors. Tvärt om har SD-gruppen, med något enstaka undantag, varit fulltalig på samtliga fullmäktigemöten under den undersökta perioden.
    Har partiet då uträttat något på de 20 kommunfullmäktigemöten som hölls de första tre åren med det nya fullmäktige?

SDkoll2Har hållit låg profil
Svaret är nej. Partiet har hållit en låg profil och fört en tämligen anonym tillvaro.
    I de omröstningar som hållits i fullmäktige under perioden har sverigedemokraterna oftast gjort gemensam sak med socialdemokraterna, centern och kristdemokraterna, medan miljöpartiet och moderaterna oftast röstat med degerforsvänstern.
    Men det finns ett par viktiga undantag då (SD) röstat med vänstern:
    I september 2016 sade Degerfors nej till den tilltänkta storregionen. Ett monsterprojekt som sträckte sig från strax söder om Sundsvall ner till Oxelösund. Vid den principiellt viktiga omröstningen i kommunfullmäktige ställde sig alla partier, utom socialdemokraterna, på nejsidan.

På vänsterns linje
I april förra året svarade Degerfors kommun på landsbygdskommitténs förslag "För Sveriges landsbygder - en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd". Degerfors ställde sig i huvudsak bakom förslaget, men ville ha betydligt skarpare skrivningar när det till exempel gällde anställdas rättigheter när ett företag flyttar verksamheten, differentierade arbetsgivaravgifter och ett rättvisare skatteutjämningssystem. Socialdemokraterna, centern och kristdemokraterna ville inte ha med dessa hårdare skrivningar.
    Även denna gång gick (SD) på vänsterns linje.
    I migrationsfrågor brukar Sverigedemokraterna hålla en hög profil. Ofta på ett principiellt plan. Så dock inte i Degerfors. Under treårsperioden har (SD)-ledamöterna varit med om att ta en rad beslut rörande kommunens roll i det hela utan att invända.
    I november 2014 godkände ett enigt fullmäktige en överenskommelse med Migrationsverket rörande mottagande och bosättning av 30 nyanlända per år.
    Inte heller ett år senare protesterade Sverigedemokraterna när socialnämnden gick till fullmäktige och begärde tilläggsanslag för fler ensamkommande flyktingungdomar. Alla boenden var överbelagda och nya platser måste fram. En ombyggnation av Vida Världen, ett av boendena för ensamkommande, visade sig bli 800.000 dyrare är prognostiserat.

Oklar resrvation
I december 2015 beslutade fullmäktige att köpa Liavägen 16 för 4,3 miljoner kronor för att upprätta ytterligare ett boende för ensamkommande. Ett  lönsamt beslut för kommunen med tanke på de statsbidrag som mottagandet gav rätt till.
    Här reserverade sig dock Sverigedemokraterna mot beslutet utan att ställa några egna förslag.
    Vad som föranledde reservationen är oklart. Hade kommunen INTE gått in och köpt Liagården hade privata intressenter köpt den. Även då hade byggnaden förvandlats till ett boende. Skillnaden hade då varit att betydande delar av statsbidraget hade hamnat i privata fickor hos någon lycksökare i asylbranschen i stället för hos kommunen, som i alla fall hade fått stå med kostnader.
    Vid halvårsskiftet 2016 begärde kultur- och utbildningsnämnden hos fullmäktige extra medel för att tillsätta ytterligare en tjänst som lärare i svenska som andraspråk. Detta med anledningen situationen för nyanlända i kommunen. Inte heller denna gång hade (SD) något att invända.

Godkände integrationsplan
Vid fullmäktiges möte i december 2016 var två frågor med anknytning till migrationspolitiken på tapeten. Dels skulle det det extra statliga bidraget för ökade flyktingkostnader fördelas. Sverigedemokraterna godkände liggande förslag.
    Dels antog ett enhälligt fullmäktige, inte ens sverigedemokraterna hade något att invända, en integrationsplan för Degerfors kommun. Där kan man bland annat läsa:
citatIntegrationsfrågan är hela kommunens angelägenhet. För det krävs ett tydligt politiskt ledarskap så att samtliga kommuninvånare förstår, och vet, varför Degerfors tar emot nyanlända och vad det ger kommunen.
    Utfallet, av de insatser som görs avseende integration, hänger till stor del på de attityder till invandring som genomsyrar såväl den kommunala verksamheten som det civila samhället.


FOTNOT:
Efter den undersökta treårsperioden fram till och med september 2017 har (SD) lämnat in ett par motioner.

Läs också: Så ser degerforsvänstern på migrationspolitiken

fler nyheter

TELEFON96STREAMER